Välkommen till Felix! Så hette faktiskt lastplatsen på Eslöv-Ystads järnväg som låg strax efter utfarten från Eslövs station. Så som namnet antyder, anlades den för spåranslutning till AB Felix (numera Procordia Foods). När järnägen efter nedläggningen 1981 revs upp från Tomelilla och norrut, sparade man den sista biten in mot Eslöv. Denna sida dokumenterar de sorgliga rester som idag finns kvar av banan.

Samtliga bilder: foto © 2007 Gunnar Lilienberg


Det här var banans utgångspunkt och anslutning till Statens Järnvägar: Eslöv!


Det finns många fina järnvägsstationer som har fördärvats till oigenkännlighet, inte minst interiört! Det gäller inte Eslöv! Bilden är tagen i trappan från passagen under spåren, upp mot vänthallen.


När man skulle resa mot Ystad eller metropoler som Hurva, Askeröd eller Vollsjö, gick man upp mot plattformen genom denna uppgång. Idag är den igenmurad och plattformen saknar spår.


Nu är vi vid Felix! Bilden är tagen i riktning mot Eslövs station. På denna plats låg det tidigare en växel. Huvudspåret gick rakt fram mot den plats där jag tog denna bild. Det märkliga med denna lastplats var att Felix AB var beläget snett till höger i bild medan industrispåret vek av snett till vänster...


Förklaringen finner man om man vänder sig om. Denna bild är tagen ett tiotal meter längre bort från Eslöv, i riktning mot Tomelilla. Huvudspåret ligger kvar här men spårkorset är upprivet.


När man skulle växla in vagnar till Felix från Eslöv, kom vagnarna alltså in på denna bangård på spåret som kommer in från höger på denna bild. Därefter fick man byta färdriktning och backa in på det spår därifrån denna bild är tagen och...


...in på fabriksområdet. Denna del av området används numera av värmeverket i Eslöv och det är därför som det inte längre trafikeras. Det finns ett industrispår till som går ut från bangården i Eslöv mot Procordia Foods och på detta spår går det fortfarande trafik.


Efter att rälsbussen hade passerat växeln och spårkorset, kunde föraren öka hastigheten från 40 till 50 km/h. Fortare än så fick inte rälsbussarna köra på den svårt nedslitna banan. Bortanför Felix gick ingen godstrafik och SJ ville inte lägga en krona på på banan till något annat än akut underhållsarbete. Till slut blev situationen ohållbar och den nybildade myndigheten Transportrådet uttalade sin dödsdom över denna bana som blev den första i en lång rad att läggas ner under den första halvan av 80-talet.


Till min förvåning fann jag att spåret låg kvar en bra bit bortanför Felix, uppskattningsvis cirka en kilometer. Här korsar en mindre väg banan och spåret är överasfalterat.


Nu närmar vi oss banans slutpunkt.


Bild från stoppbocken, tagen i riktning mot Eslöv. Det är tveksamt om det någonsin har rullat något järnvägsfordon fram till denna plats efter att stoppbocken skruvades fast.


Fortsättningen av banvallen används idag som ridväg. Frågan är dock hur länge till det kommer att vara så. Träd och buskar håller på att erövra det som är kvar av järnvägen.


Ett anslag alldeles i närheten av stoppbocken förkunnar att denna plats heter Abullahagen. Om man vänder sig om...


...finner man denna förtjusande syn! Detta får mig att undra två saker: Vad sj....n tänker folk på när de slänger sina sopor här i stället för på närmaste sopstation? Varför bryr sig överhuvudtaget myndigheterna att etablera naturreservat när man tydligen är fullkomligt likgiltig för den nedskräpning som uppstår i dem?

Åter till första sidan.